En spya bestående av en hel drös ord
Jag skulle ha jobbat nu i helgen men naturligtvis gick inte min kropp
med på det förslaget. Nej, den bestämde sig prompt för att insjukna
och inte blev det nådigt heller, åh nej!
Efter att ha legat näst intill medvetslös och språklös i sängen belarmad
av snorpapper, diverse elprylar, en chokladkaka och en tidning lite
här och där, åkte jag med mor min till vårdcentralen (beläget i Kgb),
(kristineberg), för att hälsa på min läkare. Ja, jag har en "egen" läkare
sedan barnsben. Den här läkaren blir nog snart trött på mig så som jag far
in och ut i vårdcentralsbyggnaden.
Hursomhelst, 9.45 var vi på plats, anmälda och allt. Efter en kvart blev vi
mottagna av läkaren. Jag tror att jag hörde en liten suck från honom
(men det gör inget för jag vet att han inte har något emot mig).
Efter att han hade knackat lite varstans på överkroppen och efter att ha lyssnat
på mina lungor som lät "fantastiskt" bra, konstaterade han att det inte var
någon lunginflammation som spökade (tacka gudarna för det!).
Dessvärre trodde han att det var antingen ett virus eller en bakterie som
härjade inuti mig. Så det var inte tal om saken, jag var helt enkelt tvungen
att ta de där nedrans blodproven.
Att få provsvar tog bara 10 minuter, som tur var. Dock fick jag inget roligt
besked. En bakterie kom det fram att var, som stökade runt i min kropp.
Utan att jag ens hade hunnit tänka "oj" skrev han ut ett recept på penicillin.
Det visade sig att jag har åkt på en grov infektion som ligger i hela kroppen.
Så nu går jag på en penicillinkur på "3 tabletter dagligen i tio dagar".
Riktigt roligt... alltså har det inte blivit någon skola för min del hittills i veckan.
Blir det någon skola resten av veckan, månne? Hoppas jag orkar.
Så med allt detta i åtanke tycker jag att jag med all rätt får unna mig själv lite
lyx. Med väskan i ett fast grepp for vi till Domus där de säljer allt möjligt.
Idag tänkte jag bara på mig själv, att jag faktiskt får skämma bort mig.
Detta tankesätt resulterade i två mascaror, en eye shadow fix (typ som primer),
ett graffiti-nagellack (ASCOOLT!), en Dream Matte Mousse och en fett bra pincett.
Ja och så en tidning också (SOLO), där det medföljde tre kajalpennor i nyanser
av vanilj, choklad och lakrits.
(på bilderna nedanför ser ni alla grejer och hur mina naglar blev med graffiti-nagellacket)
(Ang. graffiti-nagellacket: Under själva "graffitin" har jag lagt två lager av ceriserosa)
(...just det! Fick garn av gullemamma också, så virkade en ny mössa. Fett skön!)
(Nej, kajalpennorna är inte böjda, kameralinsen får dem att se så ut)
Nu har jag fått skriva av mig, rent ut sagt, spytt ut mina ord. Skönt. Behövde det.
Jag var nog rätt skrivnödig... och uttråkad. Vill vara i skolan. Menmen, allt för att bli frisk.
Ehm...
Hejdå!
)du får gärna lämna ett litet tassavtryck ;D)
Bussfilosofi och engagerade debattörer
Idag ljöd startskottet för kursen Engelska C med certifikat, nu är jag igång!
Någon mjukstart blev det inte, det vill jag lova! Ett upprop och ett test. Med en gång.
Eller, test och test... en diagnos...eller, ja, ett test. Hursomhelst tycker jag att det gick bra.
Dock väldigt många sidor att gra, tror det var 10 eller något. Vi fick 60 minuter på oss.
Men som vanligt behövde jag inte all den tiden. Det tog nog bara 30-40 minuter för mig.
Som vanligt fick jag vänta på bussen, men inte så länge den här gången.
Och som vanligt på bussresor sitter jag och funderar/ filosoferar lite.
Jag kom fram till att jag egentligen har det jävligt bra, rent ut sagt.
Jag har alltid någon att umgås med i skolan, mina studier och betyg är på topp (hittills),
jag har jobb vid sidan av skolan så jag tjänar en extra hacka, jag har fantastiska arbetskollegor,
jag har en helt underbar pojkvän som jag älskar av hela mitt hjärta, jag har två hem; ett i kalmar
och ett i Oskarshamn, jag har familj och vänner som verkligen bryr sig om mig.
Ja, jag har det jäkligt bra. Mycket bättre än de flesta.
Väl hemkommen (runt 10.00) började jag stöka runt i lägenheten för att städa lite.
Disken tog jag itu med på en gång, sedan var det lite småplock i rummet.
Har slängt lite skräp som legat överallt och tagit undan smutstvätt. Sedan tyckte
jag att jag var väl förtjänt av en kopp starkt kaffe. YUMMY!
Medan kaffet fick stå för att svalna skummade jag igenom mina anteckningar
för projektarbetet, hittade ett litet häfte också, "Projektarbete- en lathund"
heter den. Antar att älsklingen fått den i skolan, eller bara råkat få hem den.
Tyvärr blev det inte så mycket skolarbete för att TV:n av någon kuslig anledning
sattes igång när jag kom hem O_O SVT2 var igång och precis när jag tänkte byta
kanal fattade jag vad programmet handlade om, det handlade om äldreomsorgen.
Det var faktiskt en väldigt underhållande och lärorik debatt där det sades mycket
intressanta och bra saker. Givetvis också dåliga.
Debattörerna tog upp frågor som välfärden, skatter, sociala kontakter, risker osv.
Mot debattens slut verkade det som om högern och vänstern skulle ryka ihop i en verbal
fight. Programledaren verkade inte våga bryta sig in i dispyterna som flög runt i hela
studion. Han sa bara lite snällt och vagt; "nu får Anders prata". Menmen, not to blame him.
Den sista kvarten var ett verbalt kaos. Alla ville höras och synas och säga emot och hålla med.
En fantastisk, underhållande debatt med engagerade debattörer från både höger och vänster.
OJ, VAD MYCKET JAG HAR SKRIVIT!
hehe ^^ allt blev väl en rörig röra nu, även här.
Så jag säger hejdå.
...
Hejdå :) (nu när jag slutar skriva är klockan 12.06)...(hejdå!)
En utmaning i gettot
- Klia dig bakom örat med stortån
Medan snöflingor irar över en kall och grå chicagomorgon
föds ett stackars barn i gettot och hans mamma gråter.
För är det något hon inte behöver är det ännu en hungrig mun
att mätta i gettot.
Folket, förstår ni inte att barnet behöver en hjälpande hand?
Annars växer han upp och blir en arg ung man en dag.
Se på dig och mig, är vi för blinda för att se?
Vänder vi helt enkelt våra huvuden och ser åt andra hållet?
Tja, världen vänder och en liten hungrig pojke med rinnig
näsa leker på gatorna medan de kalla vindarna blåser i gettot
och hans hunger bränner. Så han börjar härja på gatorna
om nätterna och han lär sig stjäla och han lär sig slåss i gettot.
Så en natt bryter en ung man iväg i ren desperation.
Han köper en pistol, stjäl en bil, försöker rymma, men han kommer
inte långt och hans mamma gråter.
Publik samlas runt en arg ung man med ansiktet ner i
marken med en pistol i sin hand i gettot. Medan hennes unga man
dör en kall och grå chicagomorgon föds ett annat litet barn i gettot.
Around-the-village-trips and some sort of challenge
OKEJ, jag vet, förlåt om du tog illa upp av något jag skrev igår.
Men igår var jag riktigt sur... på allt och alla, men mest på en.
Inga namn nämnda, men AMANDA ska köpa en ny matta åt mig.
Det bara är så.
Och, ja, jag vet att jag inte varit någon höjdare på det här med
uppdatering kring "Dagens utmaning". Men jag har tänkt så här
de senaste kvällarna: "Varför publicera dagens utmaning när klockan
är 22.00 och det endast är två timmar kvar av dagen? JAG VET! Varför
inte publicera dagens utmaning på morgonen?!"
Så här jag tänkt. Men varje morgon har jag glömt bort det.
Silly me, I know.
Så imorgon börjar vi om på ny kula, eller hur? Aren't we?
Så chilla lugnt och sansat!
P.S, I love my boyfriend and also I miss him like hell.
I'm walking around, I don't know where I'm fitting
Another trip in the village, what the fuck is it good for
Way too long I've been a night man
So many beautiful people in the heart of Copenhagen
Seeing a silhouette, you immediately disappear
Where are you now? Where are you now?
Love's calling tonight, calling for you
here it's too loud, can't hear you
Love's calling tonight, calling for you
I found you, I see you in front of myself but I don't know your name
I'm calling for you
I'm calling for you
Yeah, I'm calling for you
Here I stand once again and spend my money for nothing
I see you out there in the population and my heart skips a beat
Way too long I've been a night man
So many beautiful people in the heart of Copenhagen
Seeing a silhouette, you immediately disappear
Where are you now? Where are you now?
Love's calling tonight, calling for you
here it's too loud, can't hear you
Love's calling tonight, calling for you
I found you, Isee you in front of myself but I don't know your name
Inte min dag... någons dag?
Fredagen den trettonde. Det säger allt, inte sant?
1. Jag kommer hem från jobbet och relaxar, vad får jag se då? JO, lillasyster Amanda ligger och kladdar med tuschpenna på min matta. Bra.
2. Sedan ringer Majsan (pojkvännens mor, svärmor) om att mitt hjärta ligger på akuten med förmodat brutet ben.
3. Jag tillbringar ängsliga timmar åt att vara just, ängslig. Orolig såklart. Fick reda på att han brutit ankeln. Så han blir orörlig i 8 veckor...
4. Tänkte duscha, inget varmvatten.
...5. Jag och älsklingen firar två år tillsammans på måndag och jag kan inte åka ner te Kalmar, vi hade väl ändå inte kunnat göra så mycket ändå, men att bara vara i hans närhet får mitt hjärta att börja blöda och blodet att sjuda.
Nu ska jag försöka duscha igen. Mamma fixade pannan.
HEJDÅ!
(JA, jag är en jävla bitterfitta idag! LIVE WITH IT)
Hej.
Trampa inte på mig, tack
allt "dettaharhäntmigidagfasoner" och "tittavadjagköpteidagfasoner" och "dagensputfitfasoner".
Eller, okej, helt ska du inte få slippa det.
Vi kan ju börja lite smått:
Idag har jag vaknat, käkat, jobbat, käkat, ska snart duscha och idag köpte jag inget alls.
Dagens outfit bestod i vanlig ordning av ett par bekväma och infista trosor, ett par strumpor
som blivit stenhårda pga överdoseringar av fotsvett och maskintvätt. Dessutom hade jag
ett par långbyxor i syftet att försöka dölja mina allt för håriga ben (vilket jag förmodar
misslyckades totalt då både strumpor och byxor krympt och jag blivit radikalt längre),
en stor och rymlig tröja satt på sin plats och fullföljde sin uppgift att dölja dallret från magen
när jag går.
Så, det var lätt. Standardklädsel hade väl kanske räckt att skriva.
Jag bestämde mig för att beskriva klädseln i ord då min kamera vägrat fotografera mig.
Antar att linsen strejkar eller att jag bara såg värre ut idag än vanligt.
Eftersom "Dagens WTF?!" kanske inte var en allt för stor framgång tänkte jag att jag
trots allt lägger det projektet på is. Istället startar jag upp något helt annat!
Något som är SÅ mycket lättare att hålla på med :D
Okej, beredd? Okej, här kommer det!
...
wait for it... waaaaiiiiiiit for it...... :D
DAGENS UTMANING! :D
Här är dagens utmaning (som en lätt uppstart eller uppvärmning)!
- Skriv ner fem ord som beskriver dig (negativa som positiva, du väljer) och lev efter de orden
imorgon!
Får se om detta blir mer poppis än wtf :P
Hejdå!
Back in bloggness!
kliver jag återigen in i bloggens värld efter en häktiskt månad, då jag senast
uppdaterade eller överhuvudtaget tänkte på bloggen.
På en månad har en jäkla massa nytt uppdagats:
- Jobbet tar all min koncentration
- Jobbet tar all min energi
- Jobbet tar mitt sommarlov ifrån mig
- Jobbet är AWSOME! :D
- Jobbet åtskiljer dock mig från mitt livs hjärta
- ... det är sorgligt
Dags att tänka på mina beundrare! Plikten kallar!
Tjoff på räls!
